Ett första foto från Island, taget på ett av de mossbeklädda lavafälten. Fotot handlar om att fortsätta framåt, även om man drar omkring på ett bagage och även fast vägen framför är okänd.

 

Jag har varit i södra delarna av landet i tre veckor ungefär. En regnig dag tog jag bilen till Djuröns naturreservat som är platsen där jag fotat en hel del bilder. Det är vitsippe-explosion där på våren, så efter en obligatorisk rundvandring bland vitsipporna gick jag ut mot vattnet och tog den här bilden. Ibland är ett tygstycke från Jysk för 40 kr den enda rekvisita man behöver :)

 

Den här veckan har jag vikt pappersflygplan. Och bokat en flygbiljett. Nästa vecka lämnar jag de norrländska skogarna för ett tag och åker ner till våren. Jag ska träffa Beata och jobba på våra workshops som vi kommer hålla i sommar (mer info kommer), luncha med David Brohede som jobbar för moderskeppet, besöka min gamla arbetsplats, äta middag ihop med diverse fina människor, fota, jobba på min fotobok, söka konststipendier, intervallträna i skogen och lite annat fint. Jag hoppas att vitsippexplosionen inte är allt för långt borta. Och att körsbärsblommorna slår ut tidigt i år. Kan vara bland det finaste som finns!

 

Den här bilden är tagen på Orust på Beatas lantställe. Beata hade tänt ett rökpatron och jag hjälpte henne att testfota inför en fotografering hon skulle ha med en svensk artist. Och när vi var klara vände vi oss om och såg hur röken liksom hade lagt sig över hela fältet. Så jag skyndade mig att ta ett självporträtt innan dimman försvann. Bilden har legat på datorn och den här veckan var det den bilden jag kände för att ta upp och pyssla med. Jag tror helt enkelt att jag behöver mer dimma, stora blå fjärilar och vintageklänningar i mitt liv :)

 

 

 

Det här fotot bygger på konceptet "så nära men ändå så långt borta". Hur fin gränsen kan vara mellan frihet och fångenskap.