Nytt foto från projektet "Roots of imagination" som jag gjorde tillsammans med Beata.

 

Det var så himla kallt när vi skulle ta den här bilden och det mörknade jättefort, så vi fick jobba snabbt. Min första tanke var att Beata (som är modell på den här bilden) skulle sväva på ett moln, men jag tyckte att det blev bättre när man kunde se hela henne. Så det fick bli lite molntussar utspridda i bilden istället :)

 

Jag fick kommentarer om mystiken i mina bilder och tänkte att jag skulle dela med mig av hur jag jobbar. Här är några av mina bästa tips för att bilder ska kännas mystiska:

 

• Låt modellen titta åt sidan, vara helt bortvänd eller ha hår som täcker hela eller delar av ansiktet. Att inte riktigt kunna se vem som är på bilden skapar en mystik.

 

Efter att jag sett filmen Mr Nobody (som jag för övrigt glömde nämna som absoluta favoritfilm några inlägg längre ner) började jag fundera mycket kring det här med val. Att ha en värld med oändliga möjligheter kan ibland göra en ganska paralyserad. Och så länge man inte väljer är allting fortfarande möjligt.

 

Detta är mitt andra koncept från mitt och Beatas projekt "Roots of imagination".

Här är en närbild på det foto jag jobbar med just nu.

 

 

Och i den här skogen har jag hållt till:

 

 

 

Resultatet får ni se ikväll, så håll utkik då.

Just nu befinner jag mig på Orust. Hela ön gör mig alldeles lugn och tillfreds. Det är något alldeles särskilt med gula fält, klarblått vatten, berg, trollskogar med frusna bäckar och fåglar som sjunger. Jag är här och arbetar med ett skolprojekt tillsammans med Beata. Vi fyllde en bil full av rekvisita, vackra klänningar och kameraprylar och körde hit för att helt kunna ägna oss åt vårt fotograferande. Här är några helt oredigerade behind the scenes-bilder från ett foto vi håller på att göra tillsammans.

 

 

Det var många som undrade hur det var att flyga ballong, så jag tänkte att jag skulle göra ett eget inlägg om det.

 

Dagen började med att vi blev hämtade på hotellet hutlöst tidigt. Vi skulle vara på plats och klara i soluppgången nämligen.

 

Väl framme vid startpunkten fick vi först väga oss så att de kunde beräkna vikten på alla passagerare. Sen fick vi hjälpa till medan de fyllde ballongen. Vi åkte en varmluftsballong, så då värmer man luft med en brännare och temperaturskillnaden mellan luften utanför och den i ballongen gör att man lyfter.

 

 

 

Jag är inte speciellt höjdrädd, men jag tyckte ändå att det var läskigt i början. Man ska liksom lita på de där fysiklagarna under en hel balongfärd. Och en ballong går inte att styra annat än nedåt och uppåt, så när man ska landa får man helt enkelt improvisera. Men efter ett litet tag hade jag vant mig och då var det bara roligt! Det var rofyllt och inte alls blåsigt.

 

 

 

 

Det var två ballonger som lyfte ungefär samtidigt. Perfekt när man vill kunna fota hur det ser ut. Vi skiftade mellan att fotografera varandra och att fota utsikten. Men det gällde att hålla hårt i kameran så att man inte tappar den, speciellt då man lutade sig över kanten för att fota rakt nedåt.

 

 

 

Här är mitt senaste självporträtt taget i min tvättstuga. Bokade en tvättid enbart för att komma åt väggen :P

 

På min Facebook-sida har jag ett kollage som visar hur den här bilden är gjord för den som är intresserad. Vet att många uppskattar sånt, så jag har skapat en mapp där jag tänkt lägga upp fler "före/efter"-bilder och bilder på själva photoshop-processen.

 

Tack för all respons på mitt förra inlägg förresten! :) Ni var många som undrade hur det var att flyga luftballong så det kommer ett inlägg om det lite senare.